Allt ordnar sig hihi!
Hej jag heter linn. Mitt liv är underbart!
Jag har tänkt på en sak, jag klagar rätt mycket över mitt liv fast jag har det jävligt bra. Visst jag har dåliga knän o mitt liv dras åt 2 olika håll och det känns som jag sviker massor personer när jag ställs inför "val". Annars är mitt liv nästan felfritt. När jag får ett problem med mina sporter tex, så löser ofta människor i min omgivning problemen åt mig. Jag wainar dom fixar det, underbara människor.
Jag har flyttat min operationstid till vecka 32 istället för 10 juni. Jag slipper sitta hemma när mina kompisar åker och badar, åker till liseberg eller cuper. Jag hinner göra allt det jag hade planerat jag skulle göra. Förutom att spela järnvägencup.. fuck.. lite kan jag ju spela. Men är rädd också.
Ni ser mitt liv är bara för bra, ändå ska jag skriva nu att jag mår dåligt, asso är ledsen över mitt lilla liv för saker.
Jag kommer få kämpa som ett svin för att hinna bli klar med rehaben till sverigecupen & jag besviken & ledsen på mig själv för det. Alltså för operationen blev så sent, jag hade velat haft den vecka 27-28 iallfall. Men som sagt man får inte allt här i livet, man ska vara glad över det man får. Det värsta av allt är att det känns som jag gör folk ledsna över mina val, som om jag sviker dom. JÄTTTE MYCKET!! Fast jag gör ju det också, Dom trodde på mig o sen gör jag nått helt annat. Men mest sviker jag mig själv. Jag har lovat mig själv och alla att jag ska hinna till sista lägret innan sverige cupen, & jag håller alltid vad jag lovar. Sätter jag ett riktigt jävla enormt mål med mycket på spel, så fixar jag det. Om jag inte är "klar" spelar jag endå!!!!!! jag kan fortsätta bygga muskler efteråt. Det löser sig. Förlåt att jag gör som jag gör med mitt liv. Men det enda som betyder något för mig är om jag får spela.
Se det possetiva i era liv så blir det negativa så litet!!
Vi väljer inte hur livet börjar eller slutar, däremot ögonblicken emellan. (Oftast)
Ha det gött, // linn :)
Jag har tänkt på en sak, jag klagar rätt mycket över mitt liv fast jag har det jävligt bra. Visst jag har dåliga knän o mitt liv dras åt 2 olika håll och det känns som jag sviker massor personer när jag ställs inför "val". Annars är mitt liv nästan felfritt. När jag får ett problem med mina sporter tex, så löser ofta människor i min omgivning problemen åt mig. Jag wainar dom fixar det, underbara människor.
Jag har flyttat min operationstid till vecka 32 istället för 10 juni. Jag slipper sitta hemma när mina kompisar åker och badar, åker till liseberg eller cuper. Jag hinner göra allt det jag hade planerat jag skulle göra. Förutom att spela järnvägencup.. fuck.. lite kan jag ju spela. Men är rädd också.
Ni ser mitt liv är bara för bra, ändå ska jag skriva nu att jag mår dåligt, asso är ledsen över mitt lilla liv för saker.
Jag kommer få kämpa som ett svin för att hinna bli klar med rehaben till sverigecupen & jag besviken & ledsen på mig själv för det. Alltså för operationen blev så sent, jag hade velat haft den vecka 27-28 iallfall. Men som sagt man får inte allt här i livet, man ska vara glad över det man får. Det värsta av allt är att det känns som jag gör folk ledsna över mina val, som om jag sviker dom. JÄTTTE MYCKET!! Fast jag gör ju det också, Dom trodde på mig o sen gör jag nått helt annat. Men mest sviker jag mig själv. Jag har lovat mig själv och alla att jag ska hinna till sista lägret innan sverige cupen, & jag håller alltid vad jag lovar. Sätter jag ett riktigt jävla enormt mål med mycket på spel, så fixar jag det. Om jag inte är "klar" spelar jag endå!!!!!! jag kan fortsätta bygga muskler efteråt. Det löser sig. Förlåt att jag gör som jag gör med mitt liv. Men det enda som betyder något för mig är om jag får spela.
Se det possetiva i era liv så blir det negativa så litet!!
Vi väljer inte hur livet börjar eller slutar, däremot ögonblicken emellan. (Oftast)
Ha det gött, // linn :)
Kommentarer
Trackback
